När Internet krockar med yttrandefriheten

av Jakob Svensson den 29 januari 2010

Av Jenny Ballin


Yttrandefriheten i Sverige innebär att varje enskild individ i Sverige har rätt att ha åsikter utan att bli censurerad (så länge det inte går emot hetslagstiftningen). Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet och nödvändigt för att kunna ha ett fungerande demokratiskt samhälle enligt mig. Utan åsikter från de som bor i ett samhälle blir det svårt att utveckla det i en demokratisk anda. Därför tycker jag att det är kanon att folk vädrar sina åsikter, vare sig man är glad eller arg. Men ibland får det vara någon måtta. Ibland går vi svenskar över gränsen vad gäller yttrandefrihet och istället för att säga sin åsikt blir det ofta elaka kränkningar och elaka kommentarer, utan några som helst grundliga argument.

Junior-VM i ishockey har spelats borta i Kanada. Unga män som åker till andra sidan världen för att försöka vinna jvm-guld och göra oss svenskar stolta. Alla spelare och ledare som åkte är jag hundra på gjorde det med ett ärligt försök att vinna jvm-guldet. Men ibland går det inte alltid som man vill och ibland måste man bita i det sura äpplet. Någon måsta ju förlora och tyvärr fungerar sportens värld så.

När ett svenskt lag spelar kan jag känna att det finns en viss tendens att vi svenskar får tycka och tänka precis vad vi vill om laget och hur det spelar. Att kritisera spelarna när det går dåligt, att spekulera i laguppställningar, att hylla när det går bra och så vidare. Och det har jag egentligen inga problem med men jag blir riktigt arg när man riktar konkreta personangrepp på spelare i laget.

Sverige förlorade mot USA i semifinalen i junior-VM och det var verkligen tråkigt. Spelarna kanske inte gjorde sin bästa match men jag är säker på att när pucken släpptes var alla i hundra procent fokus på att verkligen vinna matchen. Jag har svårt att tänka mig att någon av spelarna inte ville vinna och inte ville kämpa det hårdaste de kunde. Men ibland räcker inte ens det och det måste man ha förståelse för. Men det är här mitt problem kommer in.

Tydligen fanns det många ute i våra svenska stugor som hade många starka åsikter om laget och spelarna och ville vädra sina åsikter på nätet, genast hittade vissa människor en syndabock.  Syndabocken i detta fall blev en man vid namn David Rundblad. En hockeyback som råkade göra några misstag i matchen, men fasiken han är inte mer än människa. Skillnaden är bara att han råkar spela hockey och vara så duktig att han blev uttagen till jvm-laget och spelade jvm framför hela svenska folket. Och gör man det blir man tydligen en svensk egendom, där man får säga vad man vill om honom utan att direkt tänka på att han faktiskt är en människa. Jag har även svårt att tänka mig att han själv är nöjd över sin insatts men räcker det inte där? Räcker inte hans egen besvikelse?

Nästan direkt efter matchen startades en Facebook-sida som heter: ”Vi som vill se att Rundblad sitter på bänken i matchen om 3e platsen i JVM 09/10″. På måndagseftermiddagen hade gruppen redan 1500 medlemmar. Redan 1500 medlemmar som tycker han är dålig, lägg då till hans personliga besvikelse och jag tror du har en kille som inte direkt mår kanoners. Det är här jag ser ett problem med de nya tekniska möjligheterna som finns. Allmänheter startar bloggar på Internet där kränkningarna haglar. Niklas Wikegård talar öppet i svt-play att David Rundblad är som en liten sjuåring som bara kollar puck. Nu kanske detta inte låter så farligt men på Internet försvinner inget, utan man kan gå tillbaka flera gånger och till exempel lyssna på när Wikegård så fint förklarar hur dålig Rundblad är.

Vidare hittade jag även detta inlägg på jvmbloggen:

Ironiska Ivar skriver:

05 Januari, 2010 kl 2:56

”Du är så jävla värdelös Rundblad! Fan vad jag hatar dig! Hora!”

Som sagt spelar man i Tre Kronor, är man en svensk egendom och då får man väl stå ut med lite elaka kommentarer eller? I detta fall ser jag Internet som ett forum för kränkningar. Enligt PUL (personuppgiftslagen) får man inte kränka någon. Men PUL gäller inte om texten har ett journalistiskt syfte och jag tror tyvärr att David Rundblad och juniorkronorna hamnar i den kategorin; journalistiskt syfte. Därför kan varken PUL eller någon annan stoppa alla personlighetskränkande påhopp som i detta fall kommer vara kvar ett bra tag på nätet.

Jag tycker bloggare och chattare ska sluta med dessa påhopp och bara släppa det. Sverige förlorade och det finns inget vi kan göra något åt det. David Rundblad behöver inte höra av andra att han ”suger”, är värdelös osv. Fortsätter denna jakt på honom som syndabock har vi enligt mig ett praktexempel på när Internet och yttrandefriheten krockar.

Jenny Ballin

Dela med dig:
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Twitter
  • Digg
  • Google Bookmarks
  • LinkedIn
  • Live
  • StumbleUpon

Jakob Svensson, Fil. Dr. är verksam på avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. När han inte bloggar på Viskningar och rop hittar du honom på http://twitter.com/lilltrasan.

  • Intressant inlägg som belyser ett växande problem i det nya medialandskapet. Det är så lätt för folk att uttrycka sin mening (om det nu är det de verkligen gör) utan att behöva ta de sociala konsekvenser. Om de här personerna skulle sagt något sådant som "Du är så jävla värdelös Rundblad!…" till David Rundblad öga mot öga så hade det fått omedelbara konsekvenser. Men genom att "Ironiska Ivar" kan skriva ett anonymt inlägg i en bloggkommentar utan att själv behöva stå till svars så är det riskfritt för honom att göra det.
    Detta leder mig fram till två slutsatser om den här typen av individer:
    1. De är fega.
    2. De vill gärna höras och synas, men saknar förmågan att göra det annat än med elaka påhopp och provokationer.

    Är yttrandefriheten verkligen värd något om vi inte vet vem det är som yttrar sig?
  • lailaromu
    Bra inlägg! Visst är det tråkigt när de sociala medierna används som ett kräkplank. Och att folk ofta gömmer sig bakom anonyma avsändare, vilket också gör att det blir lättare att göra personliga påhopp när de "slipper" stå upp för dem...
blog comments powered by Disqus

Previous post: Yttrandefrihet på Internet – Den fria fågeln