Vem censurerar vad, och på vilka grunder i den digitala inhägnaden?

av Jakob Svensson den 02 december 2009

I somras i samband med den stora Nordiska medieforskarkonferensen som gick av stapel på Karlstads universitet, bjöds konstnären Markus Öhrn in, med finansiell hjälp från Kungliga biblioteket för att sammanställa ett omskrivet konstverk av det censurerat material som Statens biografbyrå klippt bort under de åren de har verkat  (från 1911). Biografbyrån hade bland annat uppdraget att förbjuda filmer eller delar av filmer som kunde anses strida mot lagen, goda seder, verka förråande, upphetsande eller förvillande av rättsbegreppen. Biografbyrån hade till exempel många åsikter om vad som var en ohälsosam och osund sexualitet och således skulle klippas bort. Varje klipp arkiverades med en kort motivering varför det klippts bort. Ett exempel var två kvinnor i en säng som diskuterade hur skönt det var att slippa män. Homosexualitet ansågs inte som en sund sexualitet och skulle således inte visas på film med risk att åskådarna skulle ta efter ett beteende man ansåg skadligt (den så kallade magic bullet teorin).

Det finns mycket att anmärka på i Biografbyråns praktiker. Ska verkligen en statlig institution som denna bestämma vad som är bra eller dåliga sexuella aktiviteter? Och är det verkligen på det viset att åskådare tittar på film helt okritiskt och tar efter det beteende som visas där (jämför med videovåldsdebatten)?  Men det som Biografbyrån gjorde bra, var att arkivera det bortklippta materialet samt kort motivera varför det censurerades. Det är således öppet för oss efterlevande att förundras över samt dra slutsatser om gårdagens moraliteter de normer som rådde då. Nyckelordet här är genomskinlighet eller transpararens, att medborgare vet vad som censureras och varför, samt att detta är något som vi har full insyn i. Detta efterfrågar jag även på Internet idag.

Varför tas vissa klipp bort på YouTube? Vi kan alla anmäla klipp, men vilka anmälningar agerar Youtube på och vilka låter de gå? Ett klipp har tagits bort eftersom det ansågs ”erotiskt laddat”. Andra klipp tas bort på grund av icke-önskvärt politiskt innehåll. Och visst material tas bort på grund av upphovsrättstlagstiftning. I vissa fall kan man ställa sig bakom att videos plockas bort då det gäller exempelvis främlingsfientlighet och hets mot folkgrupp. Men det borde göras, anser jag, mot bakgrund av tydliga demokratiska prioriteringar (och inte ekonomiska), och detta borde vara en process som vi medborgare har full insyn i för att undvika spekulationer och konspirationsteorier.

Dagens digitaliserade samhälle är bra på många sätt, men den är inte fri från censur, dominerande normer och moraliska övervägande som styr vad som anses vara acceptabelt och inte (se här och här). Och kanske borde vissa videos och visst material censureras mot bakgrund av hetslagstiftning och demokratiska värderingar. Men hur detta censurerande ska gå till och går till borde vara en genomskinlig och transparent process, något som den inte är idag.

Dela med dig:
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Twitter
  • Digg
  • Google Bookmarks
  • LinkedIn
  • Live
  • StumbleUpon

Jakob Svensson, Fil. Dr. är verksam på avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. När han inte bloggar på Viskningar och rop hittar du honom på http://twitter.com/lilltrasan.

  • MikS
    Det är en avgörande skillnad på en statlig myndighet som bestämmer vad vi små medborgare skall få se och inte få se, mot ett privatägt företags beslut kring vad man ska låta publiceras och inte publiceras på sin egen sida. Som exempel finns ingen större transparens eller öppenhet i vilka artiklar eller inte som DN publicerar på DN Debatt, så jag ser inte varför t.ex. Youtube skulle behöva stå för någon öppenhet kring detta. De får väl ta bort precis vad de vill (precis som jag får göra på en egen hemsida om jag nu skulle göra en sådan).

    Sedan vore det kanske företagsekonomiskt bra av Youtube att öppet deklarera varför vissa klipp tas bort, för att inte få badwill. Men du har knappast någon "demokratisk rätt" som medborgare att kräva detta. Lika lite som jag har någon rättighet att kräva vad ni ska skriva och inte skriva på "viskningar och rop". Det du kan göra är att rösta med fötterna, starta upp en konkurrerande verksamhet, eller starta någon protestgrupp kanske...
  • lilltrasan
    Intressant tanke det där att se på YouTube som ett kommersiellt företag utanför det demokratiska systemet. Jag skulle mer vilja se YouTube som ett medium en del av yttrandefriheten och således kanske ses på ett särskilt vis. Våra tidningar (DN inte minst) följer (försöker följa) särskilda publicistiska regler varför inte så på YouTube också där klipp potentiellt kan nå många fler. I Sverige har vi också ett Presstöd för att öka mångfalden på mediemarknaden. Kanske borde stöd ges åt Vimeo för att balansen ska jämnas ut lite. För att inte tala om Googles makt i och med deras närmast monopolställning på informationssökningar.

    Min poäng är att vi kanske inte ska analysera YouTube som vilket företag som helst, utan som ett medieföretag som är viktigt för vad medborgare får se och inte se. Och ur denna aspekt går det att dra paralleller till Biografbyrån. Men du har helt rätt när du pekar på att Biografbyrån censurerade på uppdrag av staten, YouTube censurerar på uppdrag av ... ja vem då?
  • MikS
    Jag har aldrig menat att Google/Youtube står utanför det demokratiska systemet. Givetvis verkar de under de lagar och regler som det demokratiska systemet har lagstiftat om. Det inkluderar t ex konkurrenslagstiftning också.

    Det märkliga är väl snarare att likställa ett privat företag med en statlig myndighet, kan jag tycka.... På vems uppdrag censurerar Youtube frågar du. Ja, det är lite poängen med äganderätter och de blandekonomier vi har (som inkluderar offentliga aktörer med privata aktörer), att de tar beslut för att maximera sin vinst (och besluten kring vad de publicerar och inte, tar det troligtvis baserat på vad de tror är bra för företaget).

    När blir då ett företag tillräckligt stort/viktigt för att de ska betraktas som en statlig myndighet? Det verkar som krånglig lagstiftning. CNN? Aftonbladet? NWT?
  • lilltrasan
    Mitt argument handlar då inte om storleken på företag, om det är stort eller litet, men om det är ett medieföretag som handhar information så menar jag att vi kanske borde se på det annorlunda.

    P.S. konstigt att mitt autosvar på min mail kommer in som kommentar direkt här D.S.
  • lilltrasan
  • Om det är vår rätt eller inte känns inte som den viktiga frågan. Det som bör lyftas fram är öppenheten och dokumentationen i varför något tas bort. Även Google som sökmotor borde förklara varför de blockerar vissa webbplatser. När ett företag som Google, som även äger You Tube, besitter en sådan enorm makt kan vi likna deras organisation vid en statlig myndighet och ställa krav med utgång från det. Om det går att konkurrera med Google får framtiden utvisa men idag är det ingen som klarar att mäta sig med dom. Därför är det Googles skyldighet att dokumentera samt göra detta tillgängligt.
  • MikS
    Du skriver att om det är vår rätt eller inte, ej är den viktiga frågan. Sedan skriver du att det är ”Googles skyldighet att dokumentera och göra det tillgängligt”. Deras skyldighet, enligt dig, blir då vår rättighet. Så det är inkonsekvent. Det är just skyldigheter och konsumenternas rättigheter det hela handlar om.

    Jag kan gissa att det nog vore bra för Google om det är tydliga med detta kring Youtube, för att det annars kan leda till negativa effekter. Men det är en annan sak; deras företagsekonomiska överväganden. Jag menar att det är viktigt att vi respekterar äganderätter och andra egendom enligt de lagar vi har. Sedan har vi konkurrenslagstiftning och liknande för företag som får ”monopolmakt”.

    Det är väldigt svåra frågor, så att argumentera att Google/Youtube har vissa skyldigheter ”för jag tycker det är viktigt” är föga övertygande. När blir ett privat företag tillräckligt stort/viktigt för att de ska behandlas som en statlig myndighet och ställas krav efter det? Skall deras korrespondens, affärsplaner, upphandlingar också behandlas enligt statliga myndigheters regler? Du ser inga problem med detta?
  • Googles skyldighet och vår rättighet att censuren arkiveras och kommenteras. Google har sin ställning idag som ett omtyckt företag men de skulle få en än bättre ställning och goodwill om de förde en öppnare dialog.

    Frågan om en öppnare inställning från företag generellt likt de exempel du ger så ser jag att det är en lång väg att gå för att nå den transparensen. När jag deltar i en upphandling för exempelvis en kommun så får jag ta ta del av mina konkurrenters offerter och det ser jag inga problem med. Problemet är var mans oro att förlora något för någon annans vinning. Om vi istället delar med oss kommer var och en ha nytta av det. Öppenhet blir en konkurrensfördel.
blog comments powered by Disqus

Previous post: Hur ser du ut på Eniro?

Next post: Vad är webbstrategi? (gästblogg)