Det anser Regeringen som i och med ett pressmedelande från tidigare i november ger Sveriges Kommuner och Landsting 800 000 kronor för att fortsätta att utveckla metoder och verktyg för att underlätta medborgarnas deltagande i de politiska beslutsprocesserna. Exempel på verktyg som pressmedelandet tar upp är elektroniska medborgarförslag, SMS-frågeverktyg och chattverktyg. IT-verktyg anses förbättra dialogen mellan medborgare och myndigheter och göra den politiska beslutsprocessen mer transparent och tillgänglig.
När det gäller Internet och medborgardeltagande initierat inifrån den representativa demokratins institutioner, handlar det ofta om ett uppifrån och ner perspektiv. Det behövs skapas en dialog mellan politiker och medborgare för att förstärka den representativa demokratin vars legitimitet av vissa anses hotad då valdeltagande minskar och de politiska partierna tappar i medlemsantal. Internet ses som ett medium där medborgare kan samtala med varandra och de folkvalda inom ramen för den representativa demokratin. Således handlar det inte enbart om att stärka dialogen, utan främst att förstärka den grund de folkvalda står på. Genom att delta i dessa projekt online, deltar vi också i legitimeringen av det representativa politiska system och vi har idag.
Ovanstående inomparlamentariskt initierade online projekt ska icke förväxla med utomparlamentariskt initierad medborgaraktivism där Internet används för att gå runt statlig kontroll och territorium för att skapa opinion och protest, som twittrandet i Iran och Moldavien tidigare i år var exempel på. När vi talar om Internet och medborgardeltagande är det således viktigt att hålla isär begreppen framför allt med hänsyn till vart initiativet återfinns, inom eller utanför parlamentet.
Innebär då deltagande i inomparlamentariska IT-projekt att medborgarnas delaktighet ökar? Återigen är det viktigt att hålla isär begreppen. Att delta kan innebära att man som medborgare blir/känner sig mer delaktig i besluten. Men deltagande innebär inte per automatik sådan delaktighet. Att sätta upp en debattsida på nätet för medborgarna att chatta på och sedan inte ägna chatten någon uppmärksamhet är ett exempel på deltagande utan delaktighet. I begreppet delaktighet ligger en maktdelningsaspekt, att beslutsfattare delar med sig/delegerar en del av beslutsmakten. De ofta citerade deltagande budgeteringsexperimenten med ursprung i den brasilianska staden Porto Alegre är ett exempel på hur en del av till exempel en kommunalbudget läggs i händerna på deltagande medborgare.
Inom EU finns det en rad projekt (till exempel Debate Europe) där Internet ska ge medborgarna en möjlighet till dialog och på så sätt stärka det parlament färre än 50 % av de röstberättigade legitimerade genom att gå till valurnorna i juni tidigare i år (se här). Jag har dock inte hittat något exempel där EUs debattsidor på nätet haft någon betydelse för beslutsfattandet. Tvärtom har en föregångare till Debate Europe stängts ned utan att de diskussionstrådar som utvecklats tagits till vara på över huvud taget.
Frågan vi måste ställa oss när nu Regeringen lanserar Internet som ett verktyg i dialogen med medborgare och fortsätter satsa skattepengar på detta, är i fall medborgarnas möjligheter att vara delaktiga i den politiska beslutsprocessen stärks, som det hävdas i pressmeddelandet, eller om dessa IT-verktyg och online-projekt egentligen handlar om att legitimera det system som föder initiativtagarna? Blir kommunala debattsidor på nätet ett verktyg för politiker att hävda delaktighet när det egentligen handlar om att hänvisa debattsugna till en plats bortom beslutsmakt, för att sedan arbeta ifred från högljudda medborgare?
Jakob Svensson, Fil. Dr. är verksam på avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. När han inte bloggar på Viskningar och rop hittar du honom på http://twitter.com/lilltrasan.